Tidskriften Respons nr 6/2015.

Det är en glädje att konstatera att tidningen RESPONS, som är en ”recensionstidskrift för humaniora och naturvetenskap” håller stilen. Den blir inte bättre och bättre. Den har varit bra redan från start. Varje nummer är fullmatat och också nästan rakt igenom läsvärt. Nästan – det vore ju orimligt att begära att varje sida i en tidskrift av den här karaktären skulle omfamnas av alla läsare. Vi talar nämligen inte om slätstrukna, välvilliga recensioner av ett slags dussinlitteratur utan om gedigna artiklar om intressanta och viktiga böcker skrivna av inom de olika ämnesområdena välrenommerade författare.

Tidningsläsare. Staty av Sven Lundqvist. Står utanför S:t Eriks ögonsjukhus i Stockholm. Vist läser de Respons. Visst.

(Den som vill läsa lite mer om själva tidningen och av någon anledning inte har möjlighet att springa in till någon sk välsorterad affär, kan ju alltid börja med att gå in på hemsidan: http://tidskriftenrespons.se/. Varför inte också läsa en aktuell intervju med Kay Glans, chefredaktör för Respons: http://ragnarsoderbergsstiftelse.se/node/941).

Jag har just avslutat läsningen av förra årets sista nummer och vill här bara peka på en enda text som tillhör de som jag tycker är särskilt läsvärda.

”Atticus Finch och det amerikanska dilemmat”

(Ang. Harper Lees två böcker och skriven av Marie Cronqvist: http://tidskriftenrespons.se/article/atticus-finch-och-det-amerikanska-dilemmat/ ).

Här blir det trist nog mycket tydligt varför en aldrig så välmenande amatör som jag själv hamnar i surt bakvatten jämfört med när en mer insatt och mer påläst akademiker av facket skriver en text. Men vad ska man göra åt det kan man undra. Inget, antagligen. (Om man inte vill lägga sig ner och dör …). http://kennethbokhallaren.blogspot.se/2015/08/harper-lee-stall-ut-en-vaktare.html

Och med detta har jag, mina ev. läsare av denna blogg, alltså lagt en hel det annat intressant åt sidan för er att upptäcka själv – bl.a. en recension av antologin ”Varken bildning eller piano” som ställer frågan om borgerligheten vantrivs i kulturen. Jag vet vad jag sedan länge misstänkt själv. ;)

Senaste numret.